Hoppa till innehållet
UUttryck

Gamla ordspråk och talesätt – och vad de betydde

Ålderdomliga svenska ordspråk och talesätt förklarade, med betydelsen av ord som inte längre används.

Av Christian Blom Uppdaterad Så kontrollerar vi fakta

Gamla ordspråk och talesätt är korta, stående fraser som förmedlar folklig livsvisdom. Många av dem innehåller ålderdomliga ord och bilder som behöver förklaras för en modern läsare. Här förklaras ett urval av äldre svenska uttryck, grupperade efter tema.

Ett ordspråk är ett kärnfullt, stående uttryck som ofta rymmer någon levnadsvisdom. Det används i oförändrad form oberoende av sammanhanget, och det kan sällan spåras till en särskild person eftersom det i regel är av mycket hög ålder. Ett talesätt är en vedertagen, uttrycksfull fras av liknande slag. Ordspråken hör hemma i en muntlig tradition, och många av de äldsta svenska uttrycken speglar ett jordbrukssamhälle med hästar, ugnar och sädesodling som självklara delar av vardagen.

Nedan förklaras ett urval av äldre svenska ordspråk och talesätt, grupperade efter tema. I betydelserna förklaras även ålderdomliga ord, som inte längre används i vardagligt språk. Fler uttryck finns samlade i översikten över svenska ordspråk.

Ordspråk om livet och livsvisdom

Många gamla ordspråk handlar om livet självt: om att tiden går, att lycka och motgång avlöser varandra och att människan inte kan få allt. Dessa uttryck var sätt att förmedla erfarenhet mellan generationer.

Ordspråk Betydelse
I dag mig, i morgon dig. Lyckan och olyckan växlar; det som drabbar en person i dag kan drabba en annan i morgon.
I dag gull, i morgon mull. Det som är liv och glädje i dag kan vara dött och begravet i morgon. ”Mull” är jord, här i betydelsen graven.
Den ena dagen är ej den andra lik. Dagarna skiljer sig åt; man vet aldrig vad som väntar.
Stoft är stoft, flöge det än till himmelen opp. Människan är jord oavsett hur högt hon stiger i världen.
Att skiljas är att dö en smula. Farväl och separationer är smärtsamma, om än inte dödliga.
En ung kan dö, en gammal måste dö. Döden kan komma när som helst, och för den gamle är den oundviklig.
Blott det närvarande kan tillfoga skada. Det som redan har hänt kan inte skada oss längre; endast nuet kan det.
Tiden har vingar. Tiden går fort.
Det sker intet nytt under solen. Allt som händer har hänt förr.
Där trädet faller, bliver det liggande. Det som en gång skett består; en fallen makt reser sig sällan igen.

Talesätt om flit, arbete och försiktighet

Arbetet stod i centrum i det äldre agrara samhället, och många ordspråk uppmanar till flit, sparsamhet och omtanke. Bildvärlden är hämtad från jordbruket och hantverket.

Ordspråk Betydelse
Arbete och möda ger daglig spis och föda. Födan kommer från arbete; den som inte arbetar får ingenting.
Den som inte vill arbeta i värmen, får hungra i kölden. Den som undviker besvärligt arbete får lida brist senare.
Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får. Man vet inte vem som ska skörda frukten av ens ansträngningar.
Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så. Att läsa utan att förstå är lika fåfängt som att plöja åkern utan att så.
Spara vid brädden, så har du något på botten. Spara medan det finns överflöd, så har du kvar när det blir knapert.
Den som inte tager vara på styvern, får ingen daler. Den som inte tar hand om småpengar blir aldrig rik. ”Styver” är ett litet mynt av lågt värde, ”daler” ett äldre mynt av större värde.
Den som glömmer att slå knut på tråden, gör månget styng förgäves. Den som inte avslutar sitt arbete ordentligt får göra om det.
Först bröd, sedan kött. Det viktigaste kommer först; nöjen kommer efter nödvändigheter.
Tids nog att räkna kycklingarna, när de blivit utkläckta. Räkna inte med något innan det är säkert.
För sent att vakta elden, när huset står i brand. Försiktighet kommer för sent när skadan redan är skedd.
För sent att råda, när skadan är skedd. Gott råd hjälper inte när olyckan redan har hänt.

Gamla ordspråk om pengar och rikedom

Pengar och egendom var lika angelägna förr som nu. Talesätten varnar för girighet och framhåller att pengar inte köper allt och att rikedom skapar beroende.

Ordspråk Betydelse
Penningen är en god tjänare, men dålig herre. Pengar är bra att använda, men den som låter dem styra sitt liv blir olycklig.
Ju mera man har, ju mer vill man ha. Begäret växer med tillgången.
Den rike är allestädes hemma. Den som har pengar är välkommen överallt.
Penningar tala mer än tolv nämndemän. Pengar har mer makt än lag och rätt. En ”nämndeman” satt i domstolens nämnd.
Girighet är ett bottenlöst fat. Begäret efter mer kan aldrig stillas.
Den skatter samlar, samlar sig sorger. Den som samlar rikedom samlar också bekymmer.
Den som tager gåvor, säljer sin frihet. Den som tar emot gåvor blir skyldig givaren något.
Given häst skall man inte se i munnen. Man ska inte kritisera eller värdera en gåva; en hästs tänder avslöjar dess ålder och värde.
Den som har råd, steker fläsk och låter den fattige doppa. Den rike kan visa generositet utan att själv lida brist.

Ordspråk om sanning, ord och vett

Tal och tystnad var ett vanligt tema. Ordspråken råder oss att tänka före vi talar, att inte tro allt vi hör och att fråga när vi inte vet.

Ordspråk Betydelse
Få ord och fyndiga är bättre än många och myndiga. Få, träffande ord är mer värda än många och ljudliga. ”Myndiga” betyder här mäktiga, väldiga.
Exempel tala. Handlingar och föredömen säger mer än ord.
Den som viskar han ljuger. Den som inte vågar tala klart och tydligt har något att dölja.
Fråga och lära gör mångens ära. Att fråga och vilja lära sig är en ära, inte en skam.
Den som blyges att fråga skäms vid att lära. Den som är för blyg för att fråga lär sig aldrig något.
Vad man icke vet, gör ej heller förtret. Det man inte känner till kan inte heller göra en förtret.
Syn går for sägen. Egen iakttagelse är mer pålitlig än rykten. ”Sägen” är berättelse, hörsägelse.
Utanskriften visar varthän brevet skall. Brevets utsida avslöjar vart det är ställt; det yttre röjer avsikten.
Den drucknes tal är den nyktres tankar. Alkohol får folk att säga vad de egentligen tänker. ”Nykter” betyder här den som inte är påverkad av alkohol.
Drucken man talar, vad nykter tänker. Samma tankegång: ruset släpper loss de verkliga åsikterna.
Bakom ordet bör finnas en man. Det bör finnas handling och person bakom orden.

Talesätt om vänner, fiender och umgänge

Förhållandet till andra människor var ett ständigt aktuellt ordspråkstema: om vänskapens villkor, om hyckleri och om hur man bör uppträda mot sin nästa.

Ordspråk Betydelse
Vännens örfil är ärligt menad, fiendens kyssar vill bedra. En väns tuffa kritik är uppriktig, medan en fiendes smicker är falskt.
Förlåta är högsta hämnd. Att förlåta är det kraftfullaste svaret på en oförrätt.
Gläds icke åt din nästas ofärd. Att glädja sig åt andras olycka är ovärdigt.
Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Den gyllene regeln, känd sedan antiken.
Den ena skälmen vet bäst, hur den andra är till mods. En bedragare känner igen en annan bedragare. En ”skälm” är en oärlig person, en bedragare.
Av barn, fyllon och dårar får man höra sanningen. De som inte bryr sig om konventioner säger vad andra tiger om.
God hund lyder icke var man som lockar. En pålitlig person låter sig inte luras av vem som helst.
En god granne är halva livet. En bra granne är ovärderlig.
Adam sköt skulden på Eva och Eva på ormen. Människor skyller gärna ifrån sig på andra.

Ordspråk om klokhet och förnuft

Förnuft, klokhet och självinsikt var dygder som ordspråken ofta prisade, samtidigt som de varnade för övermod och för att lita till det osäkra.

Ordspråk Betydelse
Gamla rävar, kloka ränker. Den erfarne känner till alla trick. En ”ränk” är ett listigt påhitt, ett svek.
Gammal räv går ej gärna på nätet. En erfaren person låter sig inte luras andra gången.
Ett kvintin förstånd är bättre än ett centner lärdom. Lite förnuft är mer värt än stor boklig lärdom. ”Kvintin” är ett litet viktmått, ”centner” ett stort.
Efter många helgdagar kommer sällan en god arbetsdag. Efter lång ledighet är det svårt att komma igång med arbetet. ”Helgdag” är en arbetsfri dag.
Nattgammal is är ej att lita på. Det som ser tryggt men är nytt och oprövat kan svika.
Små olyckor varna för större. Mindre missöden ska tas som varningar.
Kan du inte springa över, så kryp under. Om hindret är för stort bör man finna en annan utväg, även en mindre ärofull.
Den gren som bågnar är bättre, än den som brister. Medgörlighet är bättre än hårdhet som leder till sammanbrott.
Blind man bör inte döma om färger. Den som saknar insikt i en sak ska inte yttra sig om den.

Ålderdomliga ord i ordspråken

En del av det ålderdomliga i gamla talesätt sitter i enskilda ord som numera är ovanliga eller har bytt betydelse. ”Skäppan” i uttrycket Man skall ej sätta ljuset under skäppan är ett måttkärl av trä; ordspråket, som har bibliskt ursprung, säger att man inte ska dölja det som är gott och nyttigt. I Hut går hem är ”hut” ett utrop av förakt – uttrycket betyder att en föraktfull oförskämdhet träffar sitt mål. Bakebulla och tunnekanna gör såta vänner innehåller flera ålderdomliga ord: ”bakebulla” är en bulle som bakats hemma, ”tunnekanna” en kanna från tunnan, och ”såta” betyder söta, kära – uttrycket säger att god mat och dryck skapar vänskap.

Andra exempel är ”aga” i Goda barn aga sig själva, som betyder tukta, och ”öda” i Fred föder, ofred öder, som betyder slösa bort eller föröda – kriget förbrukar det som freden skapar. I Arm brunn, som man måste bära vatten uti betyder ”arm” usel, klen – samma adjektiv som i ”arm stackare”. Sådana ord gör att många gamla ordspråk behöver en förklaring för att en nutida läsare ska förstå dem, men samtidigt ger de en inblick i hur svenskan har förändrats.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ordspråk och talesätt?

Ett ordspråk är ett kärnfullt, stående uttryck med någon levnadsvisdom, ofta med rim eller fast ordalydelse. Ett talesätt är en vedertagen, uttrycksfull fras som ofta rymmer koncentrerad visdom, men den är inte lika bunden i sin formulering.

Varför innehåller gamla ordspråk ord som ingen använder längre?

Ordspråken är ofta mycket gamla och har bevarats i oförändrad form. Ord som styver, skäppa och aga var vanliga när uttrycken myntades men har sedan försvunnit ur vardagsspråket.

Används gamla ordspråk fortfarande?

Ja, många lever kvar i talspråket och skriftspråket, även om en del bara förstås delvis. En del uttryck används av ren vana, medan andra har fått ny aktualitet i bland annat sociala medier.

Källor

Läs också