Att få ett besked om en tumör i tjocktarmen väcker många frågor – inte minst om vad som egentligen syns på bilder och hur det som visas påverkar behandlingen. Den här guiden går igenom hur tumörer i tjocktarmen kan se ut, vilka symtom som är vanligast, hur vården går tillväga för att upptäcka och behandla dem, samt överlevnadssiffror och vad som händer efter en diagnos.
Antal nya fall per år (Sverige): cirka 6 000 · 5-årsöverlevnad (alla stadier): cirka 65–70 % · Vanligaste åldern vid diagnos: över 65 år · Andel som upptäcks via screening: cirka 30 %
Snabböversikt
- Screening med koloskopi minskar dödligheten i tjocktarmscancer (Regionala cancercentrum i samverkan).
- Tidig upptäckt ger över 90 % 5-årsöverlevnad (Cancerfonden).
- Exakt mekanism bakom varför vissa polyper blir cancer och andra inte.
- Varför vissa patienter svarar bättre på cytostatika än andra.
- Från polyp till cancer tar normalt 10–15 år.
- Nya rön om screeningintervall kan komma att justeras.
| Att känna till | Information |
|---|---|
| Vanligaste cancertypen i Sverige | Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen (ca 6 000 fall/år). |
| Medelålder vid diagnos | cirka 70 år |
| Andel som överlever 5 år | cirka 65–70 % |
| Tid från polyp till cancer | normalt 10–15 år |
| Viktigaste riskfaktorn | ålder > 50 år |
Hur känns en tumör i tjocktarmen?
En tumör i tjocktarmen ger ofta inga symtom i början. Tidiga tumörer kan vara helt symtomfria och upptäcks därför ofta vid screening eller som ett sidofynd vid en annan undersökning. När symtom väl uppstår beror de till stor del på var i tarmen tumören sitter.
- Höger sida av tjocktarmen: Tumörer här ger ofta lågt blodvärde och trötthet, eftersom blödningen kan vara långsam och osynlig (Regionala cancercentrum i samverkan).
- Vänster sida av tjocktarmen: Här är ändrade avföringsvanor vanligare, som förstoppning eller diarré, och ibland synligt blod i avföringen (Regionala cancercentrum i samverkan).
- Allmänna symtom: Oavsett tumörens läge kan patienten ha buksmärtor eller gå ner i vikt (Regionala cancercentrum i samverkan).
Symtomen är sällan höga i början, men en kombination av trötthet, ändrade vanor och blod bör tas på allvar. Det är när symtomen varar eller förändras som det är dags att söka vård.
Vanliga symtom vid tjocktarmscancer
Cancerfonden listar blod i avföringen, diarré, förstoppning och magsmärta som klassiska varningstecken (Cancerfonden). Dessutom kan hård eller lös mage, långvarig diarré, slembildning, blodbrist, trötthet och viktnedgång förekomma (Cancerfonden). Dessa symtom kan ha andra orsaker, men om de kvarstår i mer än ett par veckor är det rimligt att söka vård.
När ska man söka vård?
Enligt en etablerad svensk sammanställning från sundhed.dk är blod i avföringen, ändrade avföringsvanor, smärta, viktminskning och allmänpåverkan typiska varningssymtom. Upplever du detta under en längre period – särskilt om du är över 50 – bör du kontakta en vårdcentral för att diskutera vidare utredning.
Symtom vid avancerad tumör
Vid avancerad sjukdom kan tumören ge mer uttalade problem. Då handlar det inte sällan om tarmvred eller allmän påverkan med trötthet och ofrivillig viktnedgång. Tumören kan också växa igenom tarmväggen och påverka omkringliggande organ, vilket kan ge smärta i buken eller bäckenet.
Om du får kraftig buksmärta, kräkningar eller inte kan tömma tarmen kan det röra sig om ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom även kan bero på andra, mindre allvarliga tillstånd. Men att avvakta för länge kan försämra prognosen, eftersom behandlingen är effektivast när tumören fortfarande är lokaliserad.
Kan en tumör i tjocktarmen vara godartad?
Ja, tumörer i tjocktarmen kan vara godartade. De vanligaste godartade tumörerna kallas polyper och är utväxter på slemhinnan. De flesta polyper är ofarliga, men vissa typer – framför allt adenomatösa polyper – kan med tiden utvecklas till cancer. Den processen kallas adenom–karcinomsekvensen och tar ofta mellan 10 och 15 år (Regionala cancercentrum i samverkan).
Skillnad mellan godartad och elakartad tumör
- Godartad tumör (polyp): Växer långsamt, sprider sig inte till andra delar av kroppen och är vanligtvis inte livshotande.
- Elakartad tumör (cancer): Växer in i omkringliggande vävnad och kan sprida sig via lymf- eller blodbanan.
Vid en koloskopi kan läkaren ofta se skillnad på en godartad polyp och en elakartad tumör, men den enda säkra diagnosen fås genom vävnadsprov (biopsi).
Vanliga godartade tumörer i tjocktarmen
De vanligaste godartade polyperna är hyperplastiska polyper och inflammatoriska polyper. Dessa har låg risk att bli cancer. Adenomatösa polyper (adenom) anses däremot vara förstadiet till de flesta tjocktarmscancrar (Regionala cancercentrum i samverkan).
Risk för omvandling till cancer
Risken att en polyp ska utvecklas till cancer beror på storlek, antal och hur den ser ut i mikroskop. Större polyper och de med så kallad höggradig dysplasi (cancerliknande cellförändringar utan att vara cancer) har högre risk. Eftersom polyper kan avlägsnas under koloskopi är det ett effektivt sätt att förebygga tjocktarmscancer (Cancerfonden).
Det är värt att understryka att de flesta polyper aldrig blir cancer, men eftersom det är omöjligt att veta vilka som gör det utan mikroskopisk undersökning, tas de bort när de hittas. Det är en av anledningarna till att screening är så viktig.
Godartade tumörer i tjocktarmen är vanliga, men det är inte alltid de ger symtom. Det är därför screening och uppföljning av polyper är centrala delar i det förebyggande arbetet.
Hur opererar man bort en tumör i tjocktarmen?
Operation är den vanligaste och mest botande behandlingen vid tjocktarmscancer (Cancerfonden). Enligt en svensk läkemedels- och patientsammanställning är kirurgi den grundläggande botande behandlingen vid cancer i tjock- och ändtarm (sundhed.dk).
Förberedelser inför operation
Inför operationen görs vanligtvis en noggrann utredning med bilddiagnostik, ofta datortomografi (DT) av buken, för att kartlägga tumörens utbredning. Patienten kan behöva tömma tarmen helt inför ingreppet, ibland med lavemang eller laxermedel. Vid behov kan man också få stöd med nutrition eller blodtransfusion om blodvärdet är lågt.
Kirurgiska metoder: öppen, laparoskopisk, robotassisterad
Tumören och en del av den omkringliggande tarmen avlägsnas (resektion) följt av att tarmändarna sys ihop igen (Cancerfonden). Det finns två huvudtyper av kirurgi:
- Öppen kirurgi: Ett större snitt över buken. Används vid stora tumörer eller när operationen är mer komplicerad.
- Tithålskirurgi (laparoskopisk): Flera små snitt där kirurgen använder en kamera och instrument. Denna teknik ger ofta snabbare återhämtning, kortare vårdtid och mindre smärta (Cancerfonden).
Vid rektalcancer, alltså cancer i ändtarmen, kan strålbehandling ges före operationen för att minska risken för återfall (Amgen Sverige).
Återhämtning och komplikationer
Efter operationen vårdas patienten oftast på kirurgisk vårdavdelning. De flesta kan äta vanlig mat efter några dagar, men kosten kan behöva anpassas initialt. De vanligaste komplikationerna är läckage från tarmhopen, sårinfektion och blödning. Med laparoskopisk teknik är risken för komplikationer lägre, men den kan inte uteslutas.
Det kirurgiska ingreppet är omfattande, men för de flesta med lokaliserad cancer är det den enda behandling som behövs. För vissa patienter kan en tillfällig eller permanent stomi (påse på magen) bli nödvändig, men det är vanligare vid ändtarmscancer än vid tjocktarmscancer.
Kirurgi på tjocktarmen är ett stort ingrepp. Risken för komplikationer ökar med ålder och samtidiga sjukdomar, men för de flesta väger fördelarna med att få bort tumören tyngre än riskerna.
Hur stor är chansen att överleva tjocktarmscancer?
Överlevnaden vid tjocktarmscancer har förbättrats dramatiskt de senaste decennierna. Fem år efter diagnosen lever cirka 65–70 procent av alla patienter (Cancerfonden). Siffran varierar dock kraftigt beroende på vilket stadium cancern upptäcks i.
Överlevnad efter stadium
- Stadium I: Över 90 procents 5-årsöverlevnad. Cancern är då begränsad till tarmväggens innersta lager.
- Stadium II: Cirka 75–85 procents 5-årsöverlevnad. Tumören har växt igenom muskellagret men inga lymfkörtlar är drabbade.
- Stadium III: Cirka 50–65 procents 5-årsöverlevnad. Cancern har spridit sig till regionala lymfkörtlar.
- Stadium IV: Mindre än 15 procents 5-årsöverlevnad. Cancern har spridit sig till andra organ, vanligtvis levern eller lungan.
Siffrorna baseras på stora patientgrupper och ska inte ses som en individuell prognos, men de ger en uppfattning om hur viktig tidig upptäckt är.
Faktorer som påverkar prognosen
- Tumörens differentieringsgrad: Hur lika cancercellerna är normala celler. Låg differentiering ger sämre prognos.
- Behandlingens kvalitet: En väl utförd operation med fria marginaler är avgörande.
- Allmäntillstånd: Patientens övriga hälsa och ålder spelar roll.
- Genetiska markörer: Vissa mutationer, som MSI-status, påverkar både prognos och behandlingssvar.
Uppföljning efter behandling
Efter avslutad behandling följs patienter regelbundet upp med bland annat blodprov, koloskopi och ibland bilddiagnostik. Syftet är att upptäcka återfall tidigt, men också att hitta nya polyper. Enligt nationella riktlinjer rekommenderas vanligtvis en koloskopi efter ett år och därefter med längre intervall (Regionala cancercentrum i samverkan).
För patienter som behandlats för en godartad tumör (polyp) som avlägsnats helt kan uppföljningen vara mindre tät. För dem som behandlats för cancer är den tätare, särskilt under de första åren då risken för återfall är störst.
Det som avgör utfallet är alltså i mycket hög grad när tumören upptäcks. Därför har screeningprogrammen en så central roll, och därför är det viktigt att inte vänta med att söka vård om du har symtom.
Hur länge kan man gå med cancer utan att veta om det?
Ja, det kan man faktiskt. Tjocktarmscancer kan vara helt asymtomatisk i flera år. Enligt en medicinsk faktasida kan tidiga stadier ge få eller inga symtom alls (Apollo Hospitals Sweden). Det är därför screening är så viktigt – enligt samma källa kan tidig tjocktarmscancer vara symtomfattig (Apollo Hospitals Sweden).
Den asymtomatiska perioden
Från att en polyp uppstår tills den eventuellt utvecklas till en invasiv cancer går det oftast mellan 10 och 15 år (Regionala cancercentrum i samverkan). Under den tiden kan cancern växa och mögligtvis sprida sig, utan att personen känner av något. Symtomen brukar dyka upp först när tumören växt igenom tarmväggen eller börjat blöda.
Tumörtillväxt och tidiga förändringar
En polyps tillväxt går oftast långsamt, och att gå från polyp till cancer tar i snitt 10–15 år. Under tiden kan en koloskopi hitta och ta bort polyperna innan de hinner bli cancer. Det är en av anledningarna till att screening i Sverige startar vid 60 års ålder.
Screening och tidig upptäckt
I Sverige erbjuds alla personer mellan 60 och 72 år screening för tjock- och ändtarmscancer med ett avföringsprov som skickas hem. Enligt Socialstyrelsen (nationell vårdgivarguide) har screening visat sig minska dödligheten i sjukdomen. Genom att upptäcka en tumör i ett tidigt skede kan behandlingen bli mindre omfattande och prognosen bättre.
Det är alltså fullt möjligt att gå länge – till och med åratal – med en tumör i tjocktarmen utan att veta om den. Det är just därför screening och kunskap om symtom är så viktiga pusselbitar.
För en person utan symtom kan en tumör i tjocktarmen förbli oupptäckt under lång tid. Det gör att screening riktad till personer över 60 är ett av de effektivaste verktygen vi har.
Vad finns det för behandlingar för tumör i tjocktarmen?
Behandlingen av tjocktarmscancer utgår från sjukdomens stadium och tumörens läge. Den viktigaste behandlingen är operation, men för vissa patienter kan ytterligare behandlingar bli aktuella.
Kirurgi – den primära behandlingen
Kirurgi är den grundläggande behandlingen för lokaliserad cancer (sundhed.dk). Vid operationen avlägsnas tumören tillsammans med en bit av tarmen runtomkring och närliggande lymfkörtlar. Målet är att helt avlägsna cancern.
Cytostatika (cellgifter)
Vid tumör som har spridit sig utanför tarmen eller till lymfkörtlarna kan cytostatika ges före eller efter operation. Enligt Cancerfonden är syftet att minska risken för återfall och förbättra överlevnaden. Vid spridd sjukdom kan cytostatika också ges för att bromsa sjukdomen och lindra symtom (Amgen Sverige).
Riktad behandling och immunterapi
För vissa patienter med spridd sjukdom finns så kallad riktad behandling som angriper specifika proteiner eller tillväxtfaktorer på tumörcellerna. Det kan bromsa tillväxten avsevärt. Immunterapi, som stärker immunförsvarets förmåga att känna igen och attackera cancerceller, är också ett alternativ för en mindre grupp patienter vars tumörer har vissa genetiska markörer.
Uppföljning och rehabilitering
Efter avslutad behandling är rehabilitering med kost, fysisk aktivitet och ibland psykologiskt stöd viktigt. Många upplever påverkan på tarmen efter behandling, med exempelvis diarré eller förstoppning, och kan behöva stöd för att anpassa kosten. Regelbundna kontroller med blodprov och koloskopi fortsätter under flera år.
Sammanfattning: Behandlingen har utvecklats rejält. Den som får en lokaliserad tumör har mycket goda chanser att bli botad, särskilt med kombinationen av en väl utförd operation och vid behov adjuvansbehandling.
Hur upptäcks en tumör i tjocktarmen?
De flesta tumörer i tjocktarmen upptäcks idag antingen via symtom eller via screening. Den vanligaste undersökningen för att upptäcka en tumör i tjocktarmen är en koloskopi, där en kamera förs in genom ändtarmen.
Koloskopi
Vid en koloskopi kan läkaren se hela tjocktarmen och ta bort polyper eller ta vävnadsprov från misstänkta förändringar. En koloskopi är den mest tillförlitliga undersökningen för att upptäcka tumörer, eftersom den visar slemhinnan direkt. Om en tumör hittas kan den vara distalt belägen (nära ändtarmen) eller mer proximalt (längre in i tarmen).
Bilddiagnostik: DT, magnetkamera och röntgen med kontrast
När en tumör upptäckts eller misstänks används ofta bilddiagnostik som komplement. En datortomografi (DT) av buken kan visa om cancern har spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ som levern. Magnetkamera (MR) används framför allt för att detaljstudera ändtarmen och tumörförhållandena inför operation. Röntgen med kontrast (koloskopi med kontrast) kan också användas som ett alternativ när koloskopi inte är möjlig.
Olika sätt att se på en tumör
- Polyp: En utväxt på slemhinnan som kan vara godartad eller förstadiet till cancer.
- Cancer: En elakartad tumör som växt in i tarmväggen.
På en koloskopibild syns en polyp ofta som en rund utväxt, medan en cancer oftast syns som ett sår med upphöjda kanter (så kallad ulcererad tumör).
Screening i Sverige
I Sverige kallas alla personer mellan 60 och 72 år till screening med ett hemtest som kallas immunokemiskt avföringsprov (iFOBT). Provet letar efter osynligt blod i avföringen. Om provet visar på blod kallas man till en koloskopi. Screeningen syftar till att upptäcka både polyper och tidiga cancerformer, vilket har visats minska dödligheten (Socialstyrelsen).
Röntgen och bilddiagnostik är alltså ett komplement till koloskopin, inte en ersättning. För fullständig bild av tarmen och omkringliggande vävnader kombineras ofta metoderna.
- Genomgå screening med avföringsprov (iFOBT) om du är 60–72 år.
- Vid positivt prov, utförs en koloskopi.
- Under koloskopin tas vävnadsprov (biopsi) från misstänkta områden.
- Vävnadsprovet analyseras för att fastställa diagnos.
- Stadieindelning görs med datortomografi eller magnetkamera.
Vilka är symtomen på cancer i tjocktarmen?
Symtomen vid cancer i tjocktarmen är oftast kopplade till att tumören påverkar tarmens funktion eller orsakar blödning. Exakt hur det känns kan variera från person till person, och hos vissa ger tumören inga symtom alls under lång tid.
De vanligaste varningssignalerna
Enligt en etablerad svensk sammanställning anger sundhed.dk att blod i avföringen, ändrade avföringsvanor, smärta, viktminskning och allmänpåverkan är typiska varningssymtom vid tyk- och ändtarmscancer.
- Blod i avföringen: Kan vara synligt eller osynligt. Synligt blod är vanligare vid vänstersidig cancer, medan högersidig oftare ger osynlig blödning som leder till järnbrist.
- Ändrade avföringsvanor: Diarré eller förstoppning som varar mer än några veckor, eller en känsla av att inte kunna tömma tarmen helt.
- Buksmärtor och obehag: Gaser, kramper eller smärta i buken kan vara tecken på en mer avancerad tumör.
- Ofrivillig viktminskning och trötthet: Om tumören orsakar blödning eller påverkar näringsupptaget kan det ge trötthet och viktnedgång.
Symtom vid höger- och vänstersidig tumör
- Höger sida: Trötthet, lågt blodvärde och ibland en kännbar knöl i buken.
- Vänster sida: Synligt blod, trängningar och förändrad avföring är vanligare.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom även kan vara orsakade av andra, mindre allvarliga tillstånd. Men om de kvarstår i mer än några veckor är det alltid skäl att söka vård.
Hur upptäcker man tjocktarmscancer i ett tidigt skede?
Eftersom tjocktarmscancer ofta börjar som en godartad polyptillväxt, är tidig upptäckt fullt möjlig. Genom screening kan man hitta och ta bort polyper innan de hinner bli elakartade, eller upptäcka cancern i ett stadium där den fortfarande är botbar.
Screeningen i Sverige
I Sverige erbjuds alla som fyller 60 till 72 år ett hemtest som skickas med posten. Testet söker efter blod i avföringen. Om provet är positivt kallas man till en uppföljande undersökning, vanligtvis en koloskopi (Socialstyrelsen).
Varför screening är viktig
Enligt Regionala cancercentrum i samverkan är syftet med screening att minska dödligheten i sjukdomen. Genom att hitta och operera bort en tumör eller polyp i ett tidigt stadium ökar chansen till bot dramatiskt. För tjocktarmscancer är 5-årsöverlevnaden över 90 procent vid stadium I, jämfört med under 15 procent vid stadium IV.
Att känna igen symtomen
Även om screening är viktigt är det minst lika viktigt att känna till symtomen. Har du symtom som blod i avföringen eller förändrade avföringsvanor ska du inte vänta på ett screeningbesked. Då är det viktigt att söka vård direkt, för att utesluta eller fastställa en diagnos.
Tumörer i tjocktarmen kan vara asymtomatiska i flera år, men när symtom väl uppstår ska de tas på allvar.
doktor.se, doktorn.com, kunskapsbanken.cancercentrum.se, min.medicin.dk, cancerfonden.se, kunskapsbanken.cancercentrum.se
Vanliga frågor om tumör i tjocktarmen
Vilka är de mest typiska symtomen?
Tidiga tumörer i tjocktarmen känns oftast inte alls. Många tumörer ger inga symtom förrän de hunnit växa ett tag. När symtomen väl kommer kan de vara diffusa, som trötthet eller lätt förstoppning. Enligt en etablerad svensk sammanställning från sundhed.dk är blod i avföringen, ändrade avföringsvanor och smärta typiska varningssymtom (sundhed.dk).
Vad är skillnaden mellan godartad och elakartad tumör?
Ja, en tumör i tjocktarmen kan vara godartad. De flesta godartade tumörer, så kallade polyper, ger inga symtom och är ofarliga. Men vissa polyper kan med tiden utvecklas till cancer. Därför är det viktigt att de avlägsnas vid en koloskopi (Cancerfonden).
Hur går en operation för tjocktarmscancer till?
Operationen går ut på att ta bort tumören och en bit av tarmen på varje sida. Man brukar också avlägsna närliggande lymfkörtlar för att se om cancern spridit sig. Ingreppet kan göras öppet eller titthålstekniskt (laparoskopiskt). Under operationen sys tarmen ihop igen, så att den kan fungera som vanligt (Cancerfonden).
Vilka faktorer påverkar överlevnaden?
Chansen att överleva tjocktarmscancer är god om den upptäcks tidigt. Enligt en samlad bild från Regionala cancercentrum i samverkan (Regionala cancercentrum i samverkan) är 5-årsöverlevnaden för stadium I över 90 procent. Vid stadium IV är den betydligt lägre.
Hur lång tid tar det från polyp till cancer?
Tjocktarmscancer kan vara asymtomatisk i flera år. Enligt en svensk läkemedels- och patientsammanställning från sundhed.dk kan en tumör växa under lång tid utan att ge symtom. Från föregångaren polyp till cancer går det ofta 10–15 år (Regionala cancercentrum i samverkan).
Vad orsakar bildandet av polyper i tarmen?
Polyper i tarmen är vanliga och orsakas av en kombination av genetik, ålder och kost. De flesta polyper är godartade, men vissa typer har potential att utvecklas till cancer. Genom att ta bort polyper kan man förebygga tjocktarmscancer.
Hur ser en tumör i tjocktarmen ut på bilder?
Som utlovat i början har vi samlat bilder som visar hur en tumör i tjocktarmen kan se ut. Det kan vara svårt att föreställa sig hur en tumör faktiskt ser ut i ett organ som man inte kan se eller röra vid. Därför är det så hjälpsamt att kunna visa bilder på både polyper, cancer och operationer.
Vad visar bilderna?
Bilderna i den här guiden visar tre olika saker:
- Tecknade illustrationer som visar hur en tumör kan se ut i tjocktarmen och hur den kan växa genom tarmväggen.
- Bilder från en koloskopiundersökning med fotografier som visar hur en polyp och cancer kan se ut inifrån tarmen.
- Bilder från en operation som visar hur man opererar bort en tumör.
Vad kan du se i illustrationen av en tumör?
I en illustration ser man tydligt hur tumören ser ut som en utväxt på tarmväggen. Den kan vara antingen liten och polypformad eller mer oregelbunden och bred bas. Bredvid tumören kan man se hur den omkringliggande vävnaden kan vara påverkad.
En annan viktig detalj som visas är hur lymfkörtlarna ligger intill tarmen. Lymfkörtlarna är en vanlig spridningsväg för cancern, så därför är de viktiga att undersöka vid en diagnos.
Vad är en tumör i tjocktarmen?
En tumör i tjocktarmen är en onormal ansamling av celler som växer okontrollerat. Tumören kan vara godartad, vilket innebär att den inte sprider sig, eller elakartad, vilket innebär att cancern kan växa in i andra vävnader och sprida sig till andra organ.
De allra flesta fall av tjocktarmscancer utgår från celler i slemhinnan. Enligt ett nationellt vårdprogram från Regionala cancercentrum i samverkan (Regionala cancercentrum i samverkan) avser tjock- och ändtarmscancer adenokarcinom i kolon från caekum till och med sigmoideum samt rektum inom 15 cm från analöppningen.
Definitionen av tjocktarmscancer följer en medicinsk standard som används i svensk vård. Det innebär att begreppet omfattar tumörer i hela tjocktarmen och ändtarmen, men inte ändtarmsövergången eller ändtarmsöppningen.
Hur vanligt är tjock- och ändtarmscancer i Sverige?
Cancerfonden rapporterar att tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, med omkring 6 000 fall per år. Det är alltså en vanlig cancerform som drabbar både män och kvinnor, men något fler män än kvinnor.
Medelåldern för insjuknande är ungefär 70 år (Cancerfonden).
Eftersom sjukdomen är så pass vanlig är det viktigt att känna till symtomen och att delta i screening när man kallas.
Vilka behandlingar finns det mot tumör i tjocktarmen?
Behandlingen av tjocktarmscancer har utvecklats mycket under de senaste decennierna. Förutom operation används idag ofta en kombination av olika behandlingar anpassade efter tumörens stadium och egenskaper.
Tidiga tumörer kan ofta avlägsnas helt vid en koloskopi utan att det krävs någon operation. Det är ett enkelt ingrepp som görs i samband med undersökningen. För mer avancerade tumörer kan olika kombinationer av cytostatika, strålbehandling och kirurgi bli aktuella (se tabell nedan).
| Stadium | Typisk behandling |
|---|---|
| Stadium 0 (höggradig dysplasi) | Borttagning via koloskopi. |
| Stadium I–III | Operation, ibland kombinerat med cytostatika. |
| Lokalavancerad ändtarmscancer | Strålbehandling + operation för att minska risken för återfall. |
| Stadium IV (metastaserad) | Cytostatika + riktad behandling + eventuell operation av metastaser. |
Valet av behandling beror på många faktorer, som tumörens läge, spridning och patientens allmäntillstånd (Amgen Sverige).
Vad innebär det att leva med en tumör i tjocktarmen?
Att leva med en tumör i tjocktarmen kan vara en omställning. Många behandlingar påverkar tarmens funktion och livskvaliteten, åtminstone periodvis. De vanligaste biverkningarna av operation och behandling inkluderar:
- Förändrad tarmfunktion: Diarré, förstoppning eller en ökad trängning kan förekomma under eller efter behandlingen.
- Tarmvred: En allvarlig komplikation som kan uppstå om tumören täpper till tarmen.
- Stomi: En stomi (påse på magen) kan vara nödvändig, åtminstone tillfälligt, vid operationer i ändtarmen.
Många upplever också en oro för återfall. Därför är uppföljningen med kontroller och blodprov så viktig, inte bara för att upptäcka återfall i tid, utan också för att ge trygghet.
Att leva med cancer innebär inte bara medicinska utmaningar. Näringsstöd, fysisk aktivitet och samtal med kurator kan vara avgörande för att hantera livet under och efter behandlingen.
Interna länkar
För dig som vill fördjupa dig i närliggande ämnen finns dessa svenska informationsartiklar:
Relaterade artiklar
Christian Blom är reporter på Kunskapsbladet och bevakar dagliga nyheter och händelser.