En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka för att kvalificera som dagstidning. Kännetecknen inkluderar periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Trots digital konkurrens finns cirka 150 dagstidningar i Sverige idag.
Vad är en dagstidning?
| Kännetecken | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld |
- Sveriges definition: Minst en gång per vecka med nyheter eller opinionsbildning.
- Internationellt: Ofta minst två gånger per vecka.
- Vanligast: Flera utgivningar per vecka, som sex- eller sjudagars.
- Traditionellt format: Broadsheet på 600 x 380 mm, ofta tabloid nu.
- Innehåll: Nyheter och åsikter för bred publik.
- Etymologi: Ordet belades 1780, från fornsvenska ”tidhning” som betyder nyhet.
- Engelsk motsvarighet: Daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Utgivning |
|---|---|---|
| Svensk lag | Minst 1/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst 2/vecka | NE |
| Aftonbladet | 416 500 ex (2006) | Oberoende socialdemokratisk |
| Expressen | 326 000 ex (2006) | Oberoende liberal |
| Broadsheet | 600 x 380 mm | Traditionellt format |
| Hyponymer | Morgontidning, kvällstidning | Wiktionary |
| Etymologi | Fornsvenska tidhning | Nyhet, inte periodicitet |
| Antal idag | Cirka 150 | Språktidningen |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk och internationell skillnad
I Sverige räcker utgivning minst en gång per vecka med nyhetsförmedling eller opinionsbildning. Internationellt efterfrågas ofta tätare rytm, minst två gånger veckovis.
Viktigt att veta: Tidningar med längre intervall än dagligen kan ändå klassas som dagstidningar om de uppfyller kärnkriterierna.
Innehåll och tillgänglighet
Dagstidningar strukturerar nyheter och åsikter för en bred publik. De är offentligt tillgängliga och täcker samhällsområden globalt.
Format och innehåll i dagstidningar
Traditionella format som broadsheet på 600 x 380 mm har delvis ersatts av tabloid. Innehållet fokuserar på allsidig rapportering.
Formatdetalj: Broadsheet var standard men tabloid används alltmer för kompakt läsning.
Milstolpar i svenska dagstidningars historia
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga utgivningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad etableras.
- 1800-talet: Explosiv tillväxt och demokratisering.
- Idag: Cirka 150 tidningar trots TV och internet.
Etablerade fakta och osäkerheter kring dagstidningar
| Etablerad information | Osäker eller äldre data |
|---|---|
| Definition: Periodicitet, aktualitet m.m. NE | Uppcirculation: Aftonbladet 416 500 ex (2006) |
| Historia: Ordinari Post Tijdender 1645 Wikipedia | Expressen 326 000 ex (2006), inkl. GT/Kvällsposten |
| Antal: Ca 150 idag | Aktuella siffror saknas i källorna |
| Etymologi: Belagd 1780 | Exakta nutida tirage okända |
Notera ålder: Oplagssiffror från 2006; aktuella uppgifter kan skilja sig markant på grund av digitalisering.
Språklig bakgrund för dagstidning
Ordet dagstidning belades 1780 och avser regelbunden daglig utgivning. ”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse. Janolofbengtsson.com
Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. På engelska: daily newspaper. Cambridge Dictionary
Källor och referenser
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Idag finns cirka 150 dagstidningar, trots konkurrens från TV och internet.
Innehållet strukturerar nyheter och åsikter för en bred publik.
Sammanfattning av dagstidningars roll
Dagstidningar utmärks av regelbunden nyhetsrapportering för alla, med rötter i 1600-talets Sverige. Kriterier som periodicitet och universalitet definierar dem, trots förändrade format och äldre oplagssiffror.
Vad är skillnaden mellan svensk och internationell definition av dagstidning?
Sverige: Minst en gång per vecka. Internationellt: Ofta minst två gånger.
Vilka är de största svenska dagstidningarna enligt kända data?
Aftonbladet (416 500 ex 2006) och Expressen (326 000 ex 2006).
När kom den första dagliga tidningen i Sverige?
Dagligt Allehanda 1776.
Vad betyder ordet ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet eller underrättelse.
Hur många dagstidningar finns i Sverige idag?
Cirka 150, enligt tillgängliga uppgifter.
Vilket är traditionellt format för dagstidning?
Broadsheet 600 x 380 mm, ofta tabloid idag.
Vilken var Sveriges första dagstidning?
Ordinari Post Tijdender 1645. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Relaterade artiklar
Maja Bergqvist är redaktionschef på Kunskapsbladet och ansvarar för kulturredaktion, planering.