En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Begreppet omfattar tidningar med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. De når ut brett med aktualiteter från samhället. I Sverige regleras dagstidningar genom specifika kriterier i lagstiftningen, som skiljer dem från andra tryckta medier.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter och händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och olika samhällsområden. |
- Primärt innehåll är allsidig nyhetsrapportering.
- Riktar sig till bred allmänhet.
- Reguljär utgivning minst veckovis i Sverige.
- Inkluderar ofta löpsedel och bilagor.
- Präglas av nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
- Skiljer sig från veckotidningar genom karaktär.
- Historiskt kopplat till postleveranser och underrättelser.
| Fakta | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Minsta utgivning | En gång per vecka i Sverige | Wikipedia |
| Allmän karaktär | Nyhetstidning av dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Internationellt | Minst två utgivningar per vecka | Wikipedia |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet | NE |
| Inkluderas bilagor | Normalt med löpsedel och bilaga | Wikipedia |
| Längre intervall möjligt | Även mer än dagligen | NE |
| Etymologi | ”Dag” + ”tidning” sedan 1780 | Wiktionary |
| Synonymer | Dagblad, morgontidning, avisa | Synonymer.se |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Enligt svensk lagstiftning
En dagstidning är en skrift med allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Minst ett nummer per vecka krävs för att uppfylla kriterierna i svensk rättspraxis.
Internationella skillnader
Internationellt klassas tidningar med minst två utgivningar per vecka som dagstidningar.
Vad är historien bakom svenska dagstidningar?
Tidiga publikationer
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, startade 1645.
Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda kom 1776 som den första dagliga tidningen.
Härstammar från fornsvenska ”tidhning” för underrättelse och ”tidende” för nyhet, kopplat till post.
Tillväxt på 1800-talet
Pressen växte kraftigt från andra halvan av 1800-talet. Den påverkade politisk opinionsbildning och demokratisering.
Exempel inkluderar Göteborgs-Posten från 1863, Dagens Nyheter från 1864 och Helsingborgs Dagblad från 1867.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Enligt data från 2006 hade Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar.
Expressen, GT och Kvällsposten, oberoende liberala, nådde 326 000 exemplar. Relaterad kalla: Australiainsight.
Upplagorna har minskat, men Sverige ligger relativt högt internationellt trots trenden.
Svenska dagstidningar på Wikipedia listar dessa som ledande.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- : Ordinari Post Tijdender startar, en av de första. Källa: Wikipedia.
- : Ökning av antalet tidningar. Källa: Språktidningen.
- : Dagligt Allehanda blir första dagliga. Källa: Wikipedia.
- : Göteborgs-Posten grundas. Källa: Wikipedia.
- : Dagens Nyheter startar. Källa: Wikipedia.
- : Helsingborgs Dagblad etableras. Källa: Wikipedia.
- : Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar. Källa: Wikipedia.
Etablerade fakta kontra oklarheter om dagstidningar
| Etablerade fakta | Oklara uppgifter |
|---|---|
| Definition i svensk lag: minst veckovis utgivning | Exakta aktuella upplagor efter 2006 |
| Historiska startpunkter från 1645 | Internationella variationer i detalj |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakt gräns för ”daglig” vs vecko |
| Synonymer och böjning som utrum | Senaste trenddata per tidning |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Begreppet dagstidning har rötter i postbaserad nyhetsförmedling. Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska termer för nyhet och underrättelse.
Etymologiskt belagt sedan 1780 med kombinationen ”dag” och ”tidning”. Det speglar en medieform som format samhällsdebatt.
Etymologisk analys kopplar det till tidsaspekten i rapportering.
Källor och citat om dagstidningar
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Sedan 1800-talet präglas begreppet av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen är en central medieform i Sverige med rötter från 1645, definierad av regelbunden nyhetsrapportering och allmän inriktning. Trots minskande upplagor behåller de stark ställning.
Vad böjs dagstidning som?
Som utrum: dagstidning/dagstidningen/dagstidningar/dagstidningarna.
Vilka är synonymer till dagstidning?
Daglig tidning, avisa, journal, dagblad, blad, morgontidning, kvällstidning, nyhetsblad.
När började de första svenska dagstidningarna?
Sedan 1600-talet, med Ordinari Post Tijdender 1645.
Vad är det största svenska dagstidningen enligt 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar.
Behöver en dagstidning utkomma dagligen?
Nej, minst veckovis i Sverige räcker.
Vad är etymologin för ”tidning”?
Från fornsvenska ”tidhning” och ”tidende”, kopplat till postnyheter.
Hur påverkar dagstidningar demokratin?
Genom opinionsbildning från 1800-talet och framåt.
Relaterade artiklar
Lukas Wikström är nöjesredaktör på Kunskapsbladet och ansvarar för musik, film, tv, kändisar.