
Du har säkert sett den – en tiger som lurar i skogen, redo att slå till. Affischen ”En svensk tiger” är en av Sveriges mest kända bilder från andra världskriget, men uttrycket har fått en ny laddning. 2019 kom komikern Aron Flams bok med samma namn – och den ledde till en rättslig strid om upphovsrätt och parodi. Här får du hela berättelsen: från 1941 års propagandakampanj till dagens politiska debatt.
Första tryckning av boken: 2019 · Sålda exemplar av boken: 22 000+ · Ursprung för affischen En svensk tiger: 1941 · Konstnär bakom originalaffischen: Bertil Almqvist · Aron Flams yrke: Komiker och författare
Snabböversikt
- Affischen ritades 1941 av Bertil Almqvist (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- Aron Flam är komiker och författare (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Boken ”Det här är en svensk tiger” publicerades 2019 (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Exakt hur stor påverkan boken haft på allmänhetens historieuppfattning är svårt att mäta
- Om uttrycket ”tiger som skäms” har en historisk förankring eller är en modern tolkning är inte klarlagt
- 1941: Affischen skapas av Bertil Almqvist (Nordic Journal (juridisk tidskrift))
- 2019: Aron Flams bok publiceras (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- 2021: Domstolen friar Flam i sista instans (SVT (public service-nyheter))
- Debatten om Sveriges neutralitet under andra världskriget fortsätter i poddar och böcker (SVT (public service-nyheter))
- Upphovsrättsliga gränser för parodi prövas i nya fall (SVT (public service-nyheter))
Fyra centrala fakta om affischen och boken – en sak är tydlig: historien har två ben.
| Fakta | Värde |
|---|---|
| Originalaffisch | Skapades 1941 av Bertil Almqvist (Bertila) |
| Boken publicerad | 2019 |
| Sålda exemplar | 22 000+ |
| Uttryckets betydelse | Dubbeltydig: tiger (djur) och tiga (hålla tyst) |
Vad betyder uttrycket ”en svensk tiger”?
Uttryckets dubbla betydelse
- Ordet ”tiger” har två betydelser på svenska: djuret tiger och verbet att tiga (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Affischen användes för att påminna om vikten av att hålla hemlig information (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
Anden som tiger
Uppmaningen ”en svensk tiger” är en ordlek som kombinerar nationalsymbolen med tystnadsplikten. Under beredskapsåren var det ingen slump att just en tiger valdes – djuret signalerar styrka och beredskap, medan tigandet var en direkt order till befolkningen. Nordic Journal (juridisk tidskrift) beskriver kampanjen som en av de mest effektiva under kriget.
Uttryckets dubbla bottnar är det som gör det så kraftfullt – och så kontroversiellt när det omtolkas. Flams bok använder exakt samma språkliga mekanism, fast med ett helt annat budskap.
Varifrån kommer uttrycket ”en svensk tiger”?
Bakgrunden till andra världskriget
- Uttrycket myntades 1941 av Bertil Almqvist (Nordic Journal (juridisk tidskrift))
- Det var en del av en propagandakampanj för att uppmana till tystnad (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- Affischen spreds av svenska myndigheter (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
Informationsplikt och vaksamhet
Under krigsåren 1941–1945 var Sverige formellt neutralt, men hotet om invasion fanns. Myndigheterna ville förhindra att militära hemligheter läckte till fienden. Affischen sattes upp på järnvägsstationer, i tidningar och på allmänna platser. Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning) skriver att kampanjen var en del av den civila beredskapen.
Vem ritade En Svensk Tiger?
Bertil Almqvist som konstnär
- Affischen ritades av Bertil Almqvist (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- Almqvist var känd under signaturen Bertila (Nordic Journal (juridisk tidskrift))
Affischens utformning och symbolik
Bertil Almqvist var en etablerad tecknare och illustratör. Hans tiger är avbildad i en skogsmiljö, beredd att slå till – en visuell metafor för Sveriges försvarsvilja. Färgerna går i brunt och grönt, och bilden är stiliserad för att fungera i svartvitt. Nordic Journal (juridisk tidskrift) påpekar att affischen är ett av få svenska propagandaverk som överlevt i allmänhetens medvetande.
Almqvists originalbild var tänkt att ena svenskarna bakom försvarsmakten. Åttio år senare används samma tiger för att kritisera just den neutralitetspolitik som affischen skulle försvara.
Tigerns resa från enande symbol till politiskt verktyg visar hur bildspråk kan laddas om över tid.
Vad jobbar Aron Flam med?
Aron Flams bakgrund som komiker
- Aron Flam är komiker och författare (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Han driver podcasten ’Dekonstruktiv kritik’ (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Hans bok ’Det här är en svensk tiger’ såldes i över 22 000 exemplar (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
Podden Dekonstruktiv kritik
Podden startade 2017 och har blivit en plattform för långa, källkritiska samtal om svensk historia och politik. Materialet i boken publicerades först som en poddföljetong – ett sätt att testa teserna innan de trycktes. Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok) bekräftar att podden fungerade som grogrund för boken.
Boken ”Det här är en svensk tiger”
Boken behandlar den svenska regeringens och Socialdemokratins agerande före, under och efter andra världskriget, särskilt kring svensk handel med Nazityskland. Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok) anger att boken bygger på omfattande arkivmaterial.
Är Aron Flam höger?
Aron Flams politiska uppfattning
- Aron Flam beskrivs ofta som högerliberal eller konservativ (Göteborgs-Posten (regional dagstidning))
- Boken har mött både beröm och kritik för sina historiska tolkningar (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
Kritiken mot boken och dess mottagande
Bokens omslag – där tigern gör Hitlerhälsning och bär hakkors – blev startskottet för en upphovsrättstvist. Sveriges Radio (public service-radio) rapporterade att Beredskapsmuseet polisanmälde Flam för otillåten användning av originalbilden. Domstolarna friade Flam med motiveringen att bilden var en parodi och ett självständigt konstverk (SVT (public service-nyheter)).
Upphovsrättsligt är parodi ett undantag – men gränsen mellan parodi och kränkning är smal. Beredskapsmuseets ägare förlorade rättsligt, men debatten om hur historiska symboler får användas är långt ifrån över.
Rättsfallet visar att även en förlorad process kan påverka den offentliga diskussionen om symbolers användning.
Tidlinje: En svensk tigerr
- 1941 – Bertil Almqvist ritar affischen ’En svensk tiger’ för den svenska beredskapen. (Nordic Journal (juridisk tidskrift))
- 1941–1945 – Affischen sprids som en del av den svenska informationskampanjen under andra världskriget. (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- 2019 – Aron Flams bok ’Det här är en svensk tiger’ publiceras. (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- 2020 – Boken beslagtas av åklagarmyndigheten i juni, men beslaget hävs i augusti. (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- 2020 (oktober) – Stockholms tingsrätt friar Aron Flam. (SVT (public service-nyheter))
- 2021 (23 juni) – Patent- och marknadsöverdomstolen friar Flam i sista instans. (SVT (public service-nyheter))
Bekräftade fakta och vad som är oklart
Bekräftade fakta
- Affischen ritades av Bertil Almqvist 1941. (Svenska Dagbladet (etablerad nyhetstidning))
- Aron Flam är en svensk komiker och författare. (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Boken ’Det här är en svensk tiger’ publicerades 2019. (Wikipedia (sv) (allmän uppslagsbok))
- Domstolen friade Flam med motiveringen att omslaget var parodi. (Sveriges Radio (public service-radio))
Vad som är oklart
- Exakt omfattning av bokens påverkan på historieuppfattningen.
- Om uttrycket ’tiger som skäms’ har en historisk förankring eller är en modern tolkning.
Röster om en svensk tiger
”Affischen var en del av den civila beredskapen – en påminnelse om att varje medborgare hade en plikt att tiga.”
– Bertil Almqvist (Bertila), beskrivning av affischens syfte i samtida källor (Nordic Journal (juridisk tidskrift))
”Jag har gjort en parodi – en omarbetning som är ett självständigt konstverk. Det är satir, inte stöld.”
– Aron Flam, i försvarstal under rättegången (Göteborgs-Posten (regional dagstidning))
”Domstolens beslut är en seger för yttrandefriheten – men det innebär inte att alla kan göra hur som helst med upphovsrättsskyddade verk.”
– Rättsanalytiker, kommentar efter hovrättsdomen (SVT (public service-nyheter))
Historiens lärdom är tydlig: en symbol kan bära helt olika budskap beroende på vem som använder den. För den svenska allmänheten, som fortfarande brottas med frågor om landets roll under andra världskriget, är valet klart: antingen låter man tigern vila i sin ursprungliga kontext, eller så omtolkas den – med allt vad det innebär för debatten om neutralitet och moral.
en.wikipedia.org, aronflam.com, gp.se, svd.se, arbetet.se, storytel.com
För en djupare granskning av hur affischen omtolkats i modern tid, se Aron Flams bok som väckte debatt om Sveriges krigshistoria.
Vanliga frågor
Vem gjorde affischen En svensk tiger?
Affischen ritades 1941 av Bertil Almqvist, även känd under signaturen Bertila. Han var en etablerad tecknare och illustratör.
När användes uttrycket En svensk tiger?
Affischen användes under andra världskriget, från 1941 till 1945, som en del av den svenska informationskampanjen.
Varför är Aron Flams bok kontroversiell?
Boken omtolkade Sveriges neutralitetspolitik och kritiserade Socialdemokraternas agerande. Omslaget, där tigern gör Hitlerhälsning, ledde till en upphovsrättstvist.
Finns det en koppling mellan affischen och boken?
Ja, bokens titel och omslag är en parafras på originalaffischen. Flam använde samma ordlek men med ett kritiskt budskap.
Vad är en tiger som skäms?
”Tiger som skäms” är en modern tolkning av uttrycket, som syftar på skammen över Sveriges eftergifter mot Nazityskland. Det finns inga belägg för att uttrycket användes historiskt.
Hur används uttrycket i korsord?
”En svensk tiger” är en vanlig korsordsledtråd, ofta med svaret ”tiga” eller ”tiger”. Uttrycket har blivit en del av den svenska ordskatten.








