Hoppa till innehållet
SSpråkfrågor

Vokaler och konsonanter i svenska – lista och skillnad

Här är de nio vokalerna, konsonanterna och förklaringen till vad som skiljer dem åt.

Av Christian Blom Uppdaterad Så kontrollerar vi fakta

Svenskan har nio vokaler: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. Alla övriga bokstäver i alfabetet är konsonanter. Skillnaden är hur ljuden bildas: vokaler ljuder fritt, medan konsonanter bildas genom att luftströmmen stryps eller stängs.

Svenska alfabetet består av 29 bokstäver, och de delas in i två grupper: vokaler och konsonanter. Nio bokstäver är vokaler och de övriga tjugo är konsonanter. Indelningen handlar om hur bokstäverna låter, inte hur de ser ut.

Vilka är vokalerna?

Vokalerna i svenskan är:

  • a
  • e
  • i
  • o
  • u
  • y
  • å
  • ä
  • ö

En vokal är ett språkljud som bildas utan att luftströmmen från lungorna stryps eller stängs av i munhålan eller svalget. Ljudet ljuder därför av sig självt, vilket är anledningen till att vokaler förr kallades självljud. Man kan skrika ett vokalljud utan att det förändras, till exempel ett a i ett rop.

Bokstavsnamnen visar skillnaden tydligt. Vokaler namnges med ett enda ljud: A uttalas /á/ och E uttalas /é/. Konsonanter namnges med flera ljud: F uttalas /eff/ och K uttalas /kå/.

Vilka är konsonanterna?

Konsonanterna i svenskan är:

  • b
  • c
  • d
  • f
  • g
  • h
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • p
  • q
  • r
  • s
  • t
  • v
  • w
  • x
  • z

En konsonant bildas genom en markant förträngning eller en total avspärrning av luftströmmen i munhålan och svalget. Ljudet kan därför inte ljuda på egen hand, utan uttalas tillsammans med en vokal. Förr kallades konsonanter därför medljud, av latinets consonans, ’medljudande’.

Hårda och mjuka vokaler

Vokalerna delas ibland in i hårda och mjuka vokaler. Indelningen är viktig för uttalet av konsonanterna k, g och sk.

  • Hårda vokaler: a, o, u, å
  • Mjuka vokaler: e, i, y, ä, ö

Före hårda vokaler uttalas k, g och sk hårt: katt, gata och sko. Före mjuka vokaler uttalas de mjukt: kela, göra och sked. Samma regel förklarar varför uttalet ändras i ord som kär och gäst.

Långa och korta vokaler

Varje vokal i svenskan kan uttalas långt eller kort. Lång vokal skrivs oftast med en enkel bokstav följd av en ensam konsonant, som i tak. Kort vokal skrivs oftast med dubbeltecknad konsonant efter sig, som i tack.

Skillnaden mellan lång och kort vokal kan ändra ordets betydelse helt. Exemplen sil och sill, eller bit och bett, visar hur dubbelteckningen markerar kort ljud. Detta är en av de vanligaste stavningsreglerna i svenskan.

Tonande och tonlösa konsonanter

Konsonanter delas in i tonande och tonlösa, beroende på om stämbanden vibrerar när ljudet bildas. Tonande konsonanter är bland annat b, d, g, l, m, n, r och v. Tonlösa konsonanter är bland annat p, t, k, f, s och ch-ljudet.

Många konsonanter bildar par där skillnaden bara är stämtonen: b och p, d och t, g och k samt v och f. Munnen gör samma rörelser i båda fallen, men stämbanden vibrerar bara i den tonande varianten. Man kan känna skillnaden genom att lägga handen på halsen och säga ljuden.

Skilj mellan bokstäver och ljud

Ordet vokal används både om bokstäver och om språkljud. I svenskan stämmer indelningen ganska väl mellan bokstäver och ljud, men det finns fler ljudvarianter än bokstäver. Inom fonetiken används därför det internationella fonetiska alfabetet (IPA) för att beskriva ljuden exakt.

En bokstav kan också motsvara olika ljud i olika ord. Bokstaven o uttalas till exempel olika i ko och kort. För att beskriva språkljuden noggrant skiljer man därför mellan bokstav och ljud.

Vanliga frågor

Hur många vokaler finns det i svenskan?

Det finns nio vokaler i svenskan: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö.

Är y en vokal?

Ja, y är en vokal i svenskan, även om bokstaven ofta används som konsonant i andra språk, till exempel engelskan.

Hur förklarar man vokaler för barn?

Säg att vokaler är bokstäver som kan sjungas och skrikas på egen hand, som a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. Konsonanter kan man inte skrika, de behöver en vokal för att ljuda.

Varför kallas konsonanter för medljud?

Eftersom konsonanter bara kan uttalas tillsammans med en vokal. Termen kommer av latinets consonans, 'medljudande'.

Källor

Läs också