Vanliga förkortningar – så skrivs de rätt
En lista över vanliga svenska förkortningar med betydelse och rätt skrivsätt enligt Svenska skrivregler.
Förkortningar som bildas genom avbrytning, till exempel bl.a. och t.ex., skrivs med punkt efter varje förkortat ord. Förkortningar av hela ord och initialförkortningar, till exempel mm och SVT, skrivs utan punkt. Mellanslag används inte mellan bokstäverna i en förkortning.
Grundprinciperna
En förkortning är en förkortad form av ett ord eller en fras. Rätt skrivsätt avgörs framför allt av hur förkortningen är bildad, och reglerna följs bäst om man skiljer mellan två huvudtyper.
Förkortningar som bildas genom avbrytning – att man klipper av slutet av ett ord – ska ha punkt. Det gäller till exempel kap. för kapitel och s. för sida. Punkten signalerar att ordet är avbrutet. Några korta och väl etablerade avbrytningsförkortningar skrivs dock utan punkt, till exempel nr för nummer, st för styck och ca för cirka.
Förkortningar av hela ord, samt initialförkortningar som uttalas bokstav för bokstav, skrivs utan punkt. Det gäller till exempel mm för millimeter, kg för kilogram och SVT för Sveriges Television. I svenskan skrivs, till skillnad från i engelskan, inga punkter i sådana förkortningar.
Mellanslag skrivs inte mellan bokstäverna i en förkortning. I praktiken varierar dock skrivsättet mellan punkter och mellanslag i olika texter, och många förkortningar förekommer i flera varianter, till exempel bl.a. och bl a. Den punktuerade formen är den som rekommenderas i Svenska skrivregler.
Avbrytningsförkortningar
En avbrytningsförkortning bildas genom att man bryter av ett ord eller en fras efter den första bokstaven eller de första bokstäverna. När flera ord förkortas på det sättet sätts punkt efter varje ord, men inga mellanslag. Ett exempel är i st.f. för i stället för, där de två sista orden brutits av efter sina första bokstäver.
Vanliga avbrytningsförkortningar är t.ex. (till exempel), bl.a. (bland annat) och fr.o.m. (från och med). Dessa skrivs med punkt efter varje förkortat ord. Förkortningen dvs. (det vill säga) skrivs däremot med punkt bara i slutet.
Vanliga svenska förkortningar
Tabellen nedan samlar de förkortningar som oftast förekommer i svenska texter. Kommentaren anger särskilda skrivregler eller fallgropar.
| Förkortning | Utläses | Kommentar |
|---|---|---|
| bl.a. | bland annat | Punkt efter varje ord, inga mellanslag. Förekommer även som bl a. |
| dvs. | det vill säga | Skrivs med punkt bara i slutet. Förekommer även som d v s. Används för att förtydliga det som sagts. |
| t.ex. | till exempel | Punkt efter varje ord, inga mellanslag. Förekommer även som t ex. |
| osv. | och så vidare | Skrivs med en punkt. Används sparsamt i löpande text. |
| m.m. | med mera | Punkt efter varje ord. Skriv inte mm, som betyder millimeter. |
| m.fl. | med flera | Punkt efter varje ord. |
| fr.o.m. | från och med | Punkt efter varje ord, inga mellanslag. |
| t.o.m. | till och med | Punkt efter varje ord, inga mellanslag. |
| ca | cirka | Skrivs utan punkt. I löpande text skrivs ofta hellre cirka. |
| kl. | klockan | Avbrytning, därför punkt. Skrivs kl. 14, med mellanslag före siffran. |
| nr | nummer | Avbrytning men skrivs utan punkt, ett undantag från huvudregeln. |
| s. | sida | Punkt. Används i hänvisningar, t.ex. s. 25. I plural skrivs förkortningen på samma sätt, t.ex. s. 25–27. |
| st | styck | Skrivs utan punkt, ett undantag från huvudregeln. Används vid antalsangivelser. |
| resp. | respektive | Avbrytning, därför punkt. |
| ang. | angående | Avbrytning, därför punkt. |
| p.g.a. | på grund av | Punkt efter varje ord, inga mellanslag. |
| o.s.a. | om svar anhålles | Punkt efter varje ord. Används i inbjudningar och kungörelser. |
| f.d. | före detta | Punkt efter varje ord. Används om tidigare innehavare av en befattning eller titel. |
| f.n. | för närvarande | Punkt efter varje ord. |
| inkl. | inklusive | Avbrytning, därför punkt. |
| exkl. | exklusive | Avbrytning, därför punkt. |
| tel. | telefon | Avbrytning, därför punkt. |
| fr.a. | framför allt | Förkortning av initialerna i orden, därför punkt efter varje ord. Förekommer informellt även som ffa. |
Vanliga missförstånd
Förkortningen mm betyder millimeter. Den som menar med mera ska skriva m.m. Detta är ett vanligt skrivfel, eftersom förkortningarna ser nästan likadana ut men har helt olika betydelser.
På samma sätt betyder ev. eventuellt, medan evt används i betydelsen efter vår tideräkning, ett sekulärt alternativ till e.Kr. Skrivsättet kan alltså avgöra betydelsen.
När förkortningar bör användas
Förkortningar underlättar ofta för den som skriver, men de tar längre tid att läsa och förstå än de ord de ersätter. En förkortning sparar egentligen bara tid för den som skriver texten. I texter som ska läsas av många, eller av läsare som kanske inte känner till förkortningen, är det ofta bättre att skriva ut orden.
En god regel är att förklara en förkortning första gången den används i en text. Därefter kan förkortningen användas ensam. Interna förkortningar som inte är allmänt kända, till exempel egna förkortningar för avdelningar eller begrepp inom en organisation, bör undvikas eftersom de lätt missförstås.
Vissa förkortningar är så etablerade att de kan användas utan förklaring i de flesta texter. Svenska skrivregler innehåller en lista över sådana förkortningar, och dit hör många av förkortningarna i tabellen ovan.
Praktiska regler
- En förkortning får inte avstavas mellan två rader.
- Punkt sätts efter avbrytningsförkortningar, till exempel kap. och s. Några korta förkortningar, som nr och st, skrivs dock utan punkt.
- Ingen punkt sätts i förkortningar av hela ord, till exempel mm och kg, eller i initialförkortningar och akronymer, till exempel SVT och NASA.
- Inga mellanslag skrivs mellan bokstäverna i en förkortning.
- Förklara en förkortning första gången den används i en text.
Stor bokstav och böjning
Förkortningar som inleder en mening skrivs med stor begynnelsebokstav, till exempel T.ex. vid meningsstart. Punkterna behålls. Många förkortningar bör dock undvikas i meningsinledning, eftersom de kan uppfattas som skrymmande eller stökiga.
Förkortningar böjs i regel inte. I stället för att böja förkortningen skriver man ofta ut ordet, till exempel sidorna i stället för en böjd form av s. Vissa förkortningar har dock etablerade pluralformer, som sidd. för sidor.
Vanliga frågor
Ska det heta bl.a. eller bl a?
Enligt Svenska skrivregler skrivs bl.a. med punkt efter varje ord och utan mellanslag. Formen bl a är vanlig i praktiken men rekommenderas inte.
Vad är skillnaden mellan mm och m.m.?
mm betyder millimeter, medan m.m. betyder med mera. Punkterna avgör betydelsen, så skrivsättet är avgörande.
Varför har vissa förkortningar punkt och andra inte?
Förkortningar som bildas genom avbrytning av ett ord ska ha punkt, till exempel kap. och s. Några korta förkortningar, som nr och st, skrivs dock utan punkt. Förkortningar av hela ord eller initialer som uttalas bokstav för bokstav skrivs utan punkt, till exempel kg och SVT.
Hur förkortas i stället för?
I stället för förkortas i st.f. Det är en avbrytningsförkortning där de två sista orden brutits av efter sina första bokstäver.
Källor
- Språkrådet, Svenska skrivregler och Språkrådets rekommendationer
- Kunskapsbladets redaktion – så kontrollerar vi uppgifterna