Vad betyder norm?
norm
substantiv · norm, normen, normer, normerna
En norm är en regel, ett rättesnöre eller ett mönster för hur människor förväntas tänka och handla. Ordet används också i matematiken, där det betecknar en vektors längd.
Att hålla upp dörren för den som kommer efter är en norm i Sverige.
Betydelse
En norm är något som anses vara normalt: en regel, ett rättesnöre eller ett mönster som man rättar sig efter i sitt handlande. Normer är ofta oskrivna, men kan också vara rättsliga, till skillnad från andra normer som vilar på sedvänja eller föreställningar om vad som är lämpligt.
Ordet har flera relaterade betydelser:
- En ofta oskriven eller icke lagstadgad regel eller föreställning om hur man bör vara och agera, till exempel i ett samhälle eller en grupp.
- Inom matematiken: en funktion som mäter storleken (längden) av en vektor, eller själva längden av en vektor.
Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer brukar delas in i olika slag, exempelvis rättsliga, ekonomiska, moraliska och estetiska.
Exempel
- Normen i Sverige är att man tar av sig skorna när man kommer in i någons hem.
- Det finns en outtalad norm om att man inte pratar högt i kollektivtrafiken.
- Skolan förmedlar normer om artighet och samarbete.
- Normerna kring vad som räknas som lämplig klädsel har förskjutits över tid.
Normer och samhälle
Normer finns i alla typer av samhällen och kan skifta mellan kulturer, grupper och epoker. De kan vara både positiva och negativa för individen. En norm kan exempelvis handla om hur en kvinna eller man förväntas bete sig, och sådana föreställningar kan ifrågasättas och förändras.
Många normer skiljer sig från lagar genom att de inte är lagstadgade. Att bryta mot en sådan norm leder inte till straff, men det kan mötas av reaktioner som ogillande, kommentarer eller social utfrysning, eftersom normbrott uppfattas som avvikande.
Nuanser och förväxlingsord
Norm ska inte förväxlas med normal, som är ett adjektiv som beskriver att något är vanligt eller stämmer med normen. Orden är besläktade: med norm är även normativ (som anger hur något borde vara) och verbet normera (att fastställa en standard) är besläktade med norm.
I vardagligt språk används norm ibland om en måttstock eller ett mönster som något mäts eller jämförs mot. I matematisk litteratur används norm i teknisk mening, med sammansättningar som seminorm och pseudonorm.
Synonymer och motsatsord
Synonymer: rättesnöre, handlingsregel, förebild, mönster, måttstock, oskriven regel. En tydlig motsats saknas, men avvikelse beskriver det som inte följer en norm.
norm i korsord
NORM (4 bokstäver) är ett vanligt svar på korsordsledtrådarna förebild, rättesnöre, levnadsregel.
Vanliga frågor
Vad menas med normen?
Med normen menas den regel eller det mönster som anses normalt och som man förväntas följa. Uttrycket används ofta om den mest typiska eller vedertagna varianten av något.
Vad händer om man bryter mot en norm?
Brott mot en norm som inte är lagstadgad leder inte till straff. Däremot kan omgivningen reagera med ogillande, kommentarer eller social utfrysning.
Vad betyder norma?
Norma är det latinska ord som svenskan har lånat ordet norm ifrån. Det betyder 'vinkelhake', 'regel' eller 'rättesnöre'. Ordet är ovanligt i svenskt vardagsspråk men lever kvar i härledningar som normal och normera.
Källor
- Wiktionary: norm
- Kunskapsbladets redaktion – så kontrollerar vi uppgifterna