Sveriges statsministrar – alla sedan 1876
Här hittar du samtliga svenska statsministrar i ordning, från Louis De Geer 1876 fram till i dag, tillsammans med ämbetets historia.
Sveriges nuvarande statsminister är Ulf Kristersson (M), som tillträdde den 18 oktober 2022. Efter riksdagsvalet i september 2026 meddelade han att han avgår och leder en övergångsregering tills riksdagen röstat fram en efterträdare. Ämbetet inrättades 1876 och Sverige har sedan dess haft 35 statsministrar.
Vem är Sveriges statsminister?
Ulf Kristersson (Moderaterna) är Sveriges statsminister sedan den 18 oktober 2022. Han är partiledare för Moderaterna sedan 2017 och ledde partiet i riksdagsvalen 2018, 2022 och 2026.
Vid riksdagsvalet den 13 september 2026 fick oppositionen flest mandat i riksdagen. Den 17 september 2026 meddelade Kristersson att han avgår som statsminister. Han leder därefter en övergångsregering fram till dess att riksdagen röstat fram en ny statsminister, vilket sker på talmannens förslag.
Alla Sveriges statsministrar i ordning
Nedan följer en komplett lista över Sveriges statsministrar från ämbetets införande 1876 och fram till i dag, med tillträdesår och partitillhörighet.
| Statsminister | Period | Parti |
|---|---|---|
| Louis De Geer | 1876–1880 | – |
| Arvid Posse | 1880–1883 | – |
| Carl Johan Thyselius | 1883–1884 | – |
| Robert Themptander | 1884–1888 | – |
| Gillis Bildt | 1888–1889 | – |
| Gustaf Åkerhielm | 1889–1891 | – |
| Erik Gustaf Boström | 1891–1900 | – |
| Fredrik von Otter | 1900–1902 | – |
| Erik Gustaf Boström | 1902–1905 | – |
| Johan Ramstedt | 1905 | – |
| Christian Lundeberg | 1905 | – |
| Karl Staaff | 1905–1906 | Liberala samlingspartiet |
| Arvid Lindman | 1906–1911 | – |
| Karl Staaff | 1911–1914 | Liberala samlingspartiet |
| Hjalmar Hammarskjöld | 1914–1917 | partilös |
| Carl Swartz | 1917 | – |
| Nils Edén | 1917–1920 | Liberala samlingspartiet |
| Hjalmar Branting | 1920 | Socialdemokraterna |
| Louis De Geer d.y. | 1920–1921 | partilös |
| Oscar von Sydow | 1921 | partilös |
| Hjalmar Branting | 1921–1923 | Socialdemokraterna |
| Ernst Trygger | 1923–1924 | Högern |
| Hjalmar Branting | 1924–1925 | Socialdemokraterna |
| Rickard Sandler | 1925–1926 | Socialdemokraterna |
| Carl Gustaf Ekman | 1926–1928 | Frisinnade folkpartiet |
| Arvid Lindman | 1928–1930 | Högern |
| Carl Gustaf Ekman | 1930–1932 | Frisinnade folkpartiet |
| Felix Hamrin | 1932 | Frisinnade folkpartiet |
| Per Albin Hansson | 1932–1936 | Socialdemokraterna |
| Axel Pehrsson-Bramstorp | 1936 | Bondeförbundet |
| Per Albin Hansson | 1936–1946 | Socialdemokraterna |
| Tage Erlander | 1946–1969 | Socialdemokraterna |
| Olof Palme | 1969–1976 | Socialdemokraterna |
| Thorbjörn Fälldin | 1976–1978 | Centerpartiet |
| Ola Ullsten | 1978–1979 | Folkpartiet |
| Thorbjörn Fälldin | 1979–1982 | Centerpartiet |
| Olof Palme | 1982–1986 | Socialdemokraterna |
| Ingvar Carlsson | 1986–1991 | Socialdemokraterna |
| Carl Bildt | 1991–1994 | Moderaterna |
| Ingvar Carlsson | 1994–1996 | Socialdemokraterna |
| Göran Persson | 1996–2006 | Socialdemokraterna |
| Fredrik Reinfeldt | 2006–2014 | Moderaterna |
| Stefan Löfven | 2014–2021 | Socialdemokraterna |
| Magdalena Andersson | 2021–2022 | Socialdemokraterna |
| Ulf Kristersson | 2022– | Moderaterna |
Ämbetets historia
Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876, då Louis De Geer blev den förste innehavaren. Innan dess hade Sverige två statsministrar – en justitiestatsminister och en utrikesstatsminister – men ingen av dem var regeringschef. Regeringens arbete leddes i stället av kungen, som var statschef.
Titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister infördes 1809 genom den nya regeringsformen och ersatte den tidigare kanslipresidenten. De var de främsta ledamöterna av statsrådet, men regeringschefens roll låg fortfarande hos monarken. När statsministerämbetet skapades 1876 omvandlades de två äldre posterna till justitieminister och utrikesminister.
Regeringen kallades officiellt för Kungl. Maj:t ända fram till 1975, då den nya regeringsformen trädde i kraft. Sedan 1975 väljs statsministern av riksdagen på talmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar. Statsministern leder regeringen, utser dess statsråd och är myndighetschef för Regeringskansliet.
Längst sittande statsminister
Tage Erlander (Socialdemokraterna) är den statsminister som suttit längst, med sammanlagt 23 år vid makten, från 1946 till 1969. Han tillträdde efter Per Albin Hansson och efterträddes av Olof Palme, som var en av Erlanders närmaste medarbetare.
Erlanders tid som statsminister kännetecknades av den svenska modellens framväxt och byggandet av välfärdsstaten. Ingen annan svensk statsminister kommer i närheten av hans tid vid makten.
Statsministrar som suttit flera gånger
Flera statsministrar har innehaft ämbetet vid mer än ett tillfälle. Erik Gustaf Boström satt i två omgångar, liksom bland andra Arvid Lindman, som ledde två regeringar, 1906–1911 och 1928–1930. Ämbetsperioderna räknas separat, vilket innebär att antalet regeringar är större än antalet statsministrar.
Sedan 1876 har Sverige haft 35 statsministrar men 53 regeringar. Ett typiskt exempel på en statsminister med flera perioder är Olof Palme, som var statsminister 1969–1976 och igen 1982–1986. Även Thorbjörn Fälldin (Centerpartiet) ledde flera regeringar under 1970- och 1980-talen, en period då svenska minoritetsregeringar var vanliga.
Korta och långa perioder
Ämbetsperiodernas längd varierar kraftigt. Vissa statsministrar har suttit i över tjugo år, medan andra bara innehaft posten i några månader. Korta perioder har ofta sammanfallit med svåra regeringsbildningar eller politiska kriser, särskilt under årtionden med instabila majoriteter i riksdagen.
Under 1900-talets första hälft var det vanligt att statsministrar avgick efter kort tid, eftersom riksdagens partipolitiska sammansättning ofta gjorde det svårt att bilda stabila regeringar. Efter andra världskriget har perioderna i regel blivit längre, särskilt under socialdemokratiska regeringar med stark parlamentarisk grund.
Partibildning sedan 1876
Under ämbetets första decennier var statsministrarna ofta partilösa eller tillhörde grupperingar som stod nära riksdagens kamrar. Med 1900-talets partisystem blev det etablerat att statsministern representerar ett politiskt parti, och sedan mellankrigstiden har samtliga statsministrar varit partipolitiker.
Socialdemokraterna har bidragit med flest statsministrar under 1900-talet, med namn som Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Olof Palme, Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Borgerliga partier har bland annat bidragit med Arvid Lindman, Carl Gustaf Ekman, Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt.
Statsministerns roll i dag
Statsministern är Sveriges regeringschef och landets mest framträdande politiska ämbete. Formellt är det riksdagen som väljer statsministern, men i praktiken krävs att kandidaten har stöd av en majoritet eller att ingen majoritet motsätter sig valet. Ett riksdagsval kan därför leda till att en sittande statsminister avgår, som efter valet 2026.
När en statsminister avgår fortsätter regeringen som övergångsregering tills en ny statsminister valts. Riksdagens talman sonderar möjliga kandidater och lägger därefter ett förslag för omröstning. Först när en ny statsminister valts och en ny regering har tillträtt är regeringsbildningen klar.
Vanliga frågor
Hur många statsministrar har Sverige haft?
Sverige har haft 35 statsministrar sedan ämbetet inrättades 1876. Eftersom flera suttit i flera omgångar har antalet regeringar varit större, totalt 53.
Vad heter Sveriges statsminister?
Ulf Kristersson (Moderaterna) är Sveriges statsminister sedan den 18 oktober 2022. Efter riksdagsvalet 2026 har han meddelat att han avgår och leder en övergångsregering.
Vilken statsminister har suttit längst i Sverige?
Tage Erlander (Socialdemokraterna) är den längst sittande svenska statsministern. Han ledde regeringen från 1946 till 1969, sammanlagt 23 år.
När inrättades statsministerämbetet i Sverige?
Ämbetet inrättades den 20 mars 1876, då Louis De Geer blev den förste statsministern. Innan dess leddes regeringen av kungen.
Källor
- Wikipedia: Sveriges statsminister
- Kunskapsbladets redaktion – så kontrollerar vi uppgifterna